I debatten om vårdförsäkringar används ofta långtgående slutsatser. Rapporten från Mårten Palme med flera forskare visar snarare på komplexa samband – samtidigt som det står klart att vårdens problem i grunden handlar om kapacitet, prioriteringar och effektivitet i det offentliga systemet.
Svensk Försäkring välkomnar den rapport som har skrivits av Mårten Palme med flera forskare. Den är en fortsättning på det uppdrag som Svensk Försäkring gav Mårten Palme 2016. I uppdraget ingick att studera vem som har vårdförsäkring, om försäkringen har bidragit till en minskning av sjukfrånvaron, om försäkringen har gett några effekter på den offentligfinansierade sjukvården och om befolkningens efterfrågan på vård är ransonerad inom det offentliga systemet.
Eva Erlandsson, senior ekonom
- Alla som bor och arbetar i Sverige har rätt till offentligfinansierad vård. Vårdförsäkringen är ett komplement som framför allt används för att förhindra och korta ned sjukfrånvaro och stärka arbetsförmågan – inte för att ersätta den offentliga vården, säger Eva Erlandsson, senior ekonom och expert inom vårdförsäkring på Svensk Försäkring.
I dag har närmare 830 000 personer en vårdförsäkring och de allra flesta får den via sin anställning. För arbetsgivare är försäkringslösningar framför allt ett verktyg för att uppfylla sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen samtidigt som de bidrar till att hålla nere sjukfrånvaron hos de anställda.
En försäkrad söker ibland vård via vårdförsäkringen, ibland via den offentligfinansierade vården. Vilken väg en försäkrad väljer beror bland annat på symptom och tillgänglighet. Vissa vårdinsatser kan inte behandlas inom ramen för försäkringen, exempelvis akutvård, vissa cancerbehandlingar, palliativ vård med mera. Den vården ges alltid inom det offentliga. De vanligaste specialistbehandlingarna inom försäkringen är inom fysioterapi och psykologi.
Kostnaderna för den vård som ges och finansieras via vårdförsäkringen motsvarar 0,7 procent av de totala utgifterna för vård i Sverige. I ett fåtal fall remitteras patienter vidare till den offentligfinansierade vården om den fortsatta behandlingen inte kan ges inom försäkringen. Undersökning, provtagning och diagnosticering har då finansierats inom försäkringen. Det är den här vården som, av vissa, kallas ett snabbspår in i den offentligfinansierade vården. Alternativet är att patienten uppmanas att ta kontakt med sin vårdcentral och att den medicinska utredningen görs om.
Av rapporten framgår att det framför allt är personer med låga inkomster som ökar sin konsumtion av offentligfinansierad sjukhusvård efter det att de har tecknat en vårdförsäkring. För dem ökar konsumtionen av offentligfinansierad vård med drygt 100 procent. För personer med höga inkomster ökar konsumtionen med 29 procent. I låginkomstgruppen ökar framför allt sjukhusvård och läkemedel, medan effekten i höginkomstgruppen främst gäller specialistvård med mindre efterföljande behandling.
- En tolkning av resultatet är att socioekonomiskt svagare grupper i högre utsträckning begränsas av svårigheter i vårdsökandet inom den offentligfinansierade vården. Det har även visats i tidigare studier. Det finns därför ett behov av att undersöka hur tillgängligheten till den offentligfinansierade vården för dessa grupper kan förbättras, säger Eva Erlandsson.
Rapporten visar att försäkrade har kortare väntetider till försäkringsfinansierad specialistvård hos privata vårdgivare. Den visar dock inte att det innebär att patienter utan vårdförsäkring får vänta längre på vård. Forskarna är tydliga med att deras slutsats om undanträngning bygger på ett antagande om att mängden offentligfinansierad vård är given. Verkligheten ser annorlunda ut.
Det som avgör vad människor i behov av vård får från det offentliga systemet - och när - är mängden vård som regionen upphandlat, vilka prioriteringar som görs, samt effektiviteten i systemet, inte förekomsten av kompletterande vårdförsäkringar. Det är olika spår.
Försäkringsföretagen arbetar ständigt tillsammans med privata vårdgivare för att förbättra effektiviteten i bokningssystem och vårdförlopp. Tidiga och förebyggande insatser är en central del i privat försäkringsverksamhet på en konkurrensutsatt marknad. Det bidrar till att minska risken för att skador uppstår, och om de uppstår, minska risken för höga skadekostnader i ett senare skede. Det tjänar alla på, den försäkrade individen, arbetsgivaren och samhället.
Rapportens resultat är viktiga för att förstå effekten av vårdflöden, transparens och effektiva vårdinsatser, men den visar inte att vårdförsäkring är en förklaring till vårdens samlade kostnads-, kapacitets- eller köproblem.
Syftet med vårdförsäkringen är framför allt att den ska användas för insatser inriktade på att upprätthålla arbetsförmågan hos de anställda och produktiviteten hos företag. I de fall en undersökning och diagnos visar att offentligfinansierad vård är nödvändig är försäkringsbranschen mycket mån om att behandlande läkare på regionen följer hälso- och sjukvårdslagen och prioriterar patienter utifrån medicinskt behov oavsett vilken väg in i vården som patienten kommer ifrån.
- Vi ser rapporten som ett kvalificerat forskningsbidrag, men den är inte tillräcklig för mer långtgående policy- eller systemslutsatser. Rapporten hade vunnit på att tydligare relatera resultaten till vårdsystemets totala storlek.
En begränsning i rapporten är att den baseras på försäkringsdata för perioden 2006–2015. Sedan dess har antalet försäkringar ökat från 588 163 till närmare 830 000 försäkringar, självrisker har införts inom försäkringen, försäkringen täcker fler diagnoser än under den studerade perioden och i juli 2018 infördes förmånsbeskattning för arbetsgivarbetald vårdförsäkring. Till det kommer att digital vård och utomlänsvård har blivit vanligare och Region Stockholms vårdval och upphandlingar har förändrats. En annan begränsning är att rapporten analyserar vårdkonsumtion inom Region Stockholm. Det vore önskvärt om effekter inom fler regioner granskas.
- Mårten Palme med flera har sedan tidigare tillgång till data för perioden 2016 – 2024. Vi ser därför fram emot en uppföljande studie för att bättre kunna förstå effekterna inom dagens sjukvård.
Frågorna i uppdraget rörande vem som har vårdförsäkring och om försäkringen har bidragit till en minskning av sjukfrånvaron redovisades 2017 och publicerades samma år.
