Logotype for print

EU-kommissionens taxonomiförslag måste ses över

2020-12-22

Svensk Försäkring är i grunden positiv till EU-kommissionens arbete med att utveckla ett enhetligt klassificeringssystem – taxonomi – för miljömässigt hållbara verksamheter. Det nuvarande förslaget till tekniska granskningskriterier innehåller dock en rad brister, vilka i värsta fall kan komma att motverka förordningens syfte.

EU-kommissionen har mottagit över 46 000 konsultationssvar på sitt förslag till tekniska granskningskriterier avseende vilka verksamheter som är att betrakta som miljömässigt hållbara. Förslaget innehåller kriterier för två av taxonomins sex miljömål och omfattar bland annat verksamhetsområdena försäkring, fastigheter och skogsnäring. Dessa fokuserar Svensk Försäkring på i sitt konsultationssvar.

Sara Bergström, ekonom

Vid sidan av försäkring är även fastigheter och skogsnäring viktiga för våra medlemmar i deras roll som investerare och förespråkare för en hållbar ekonomi, säger Sara Bergström, ekonom på Svensk Försäkring.

Syftet med taxonomiförordningen är att styra det finansiella kapitalet till företag som har verksamhet som är förenlig med taxonomin. Taxonomin kan även komma att bli styrande för hur EU-medel ska fördelas mellan olika projekt inom ramen för EU Green Deal och andra satsningar. I förlängningen kan även kapitalkrav för finansiella verksamheter komma att kopplas till taxonomin, liksom avgifter, skatter och tullar. Att taxonomin kommer att få stor påverkan på realekonomin råder ingen tvekan om. Det är därför sammantaget av yttersta vikt att taxonomin får rätt utformningen för att önskade hållbarhetseffekter ska uppnås.

Vad gäller försäkring finns det väsentliga brister i de föreslagna granskningskriterierna för sakförsäkring och återförsäkring. I synnerhet ställer vi oss frågande till kravet att dela skadedata. Dessa är en del av företagens intellektuella egendom, säger Sara Bergström.

Svensk Försäkring anser också att EU-kommissionens förslag på tekniska granskningskriterier för fastigheter och skogsbruk har brister.

Vad gäller fastigheter och klassificeringen av befintliga byggnader bygger förslaget på det europeiska energiklassificeringssystemet Energi Performance Cerificate (EPC). Problemet är att detta klassificeringssystem inte är harmoniserat inom EU, utan att varje medlemsland själv får utveckla egna bedömningskriterier. Eftersom Sverige tillämpar mycket strikta kriterier får det till följd att nästan inga svenska fastigheter kan klassas som hållbara, trots att deras energiprestanda står sig mycket bra i ett EU-perspektiv. Detta måste åtgärdas för att den svenska fastighetssektorn och fortsatta satsningar på energieffektiviseringar inte ska påverkas negativt.

Vad gäller normalt skogsbruk har denna verksamhet exkluderats från EU-taxonomin jämfört med tidigare expertförslag. Det innebär att stora delar av svensk skogsnäring inte längre får klassas som hållbar trots att den årligen bidrar med klimatnytta som är nästan dubbelt så stor som de utsläpp Sverige rapporterar. Detta måste åtgärdas för att skogsnäringen och dess positiva bidrag till klimatet inte ska påverkas negativt.

Närmast kommer EU-kommissionen att ta ställning till de synpunkter som har kommit in på förslaget. Enligt förordningen ska kommissionen besluta om den delegerade akten senast den 31 december 2020, men mot bakgrund av de många svaren kommer det förmodligen att dröja en tid in på det nya året innan kommissionen kan fatta beslut. Därefter har ministerrådet och Europaparlamentet fyra månader på sig att invända mot förslaget, med möjlighet till förlängning ytterligare två månader.